Hur många svenskar spelar utanför licenssystemet? Betydligt färre än den här sidan tidigare påstod, och andelen ökar inte. Enligt Spelinspektionens rapport för 2025 kanaliserades 84 procent av spelandet på den konkurrensutsatta marknaden till bolag med svensk licens. Den mest uppseendeväckande uppgiften i rapporten handlar dock inte om antalet, utan om varför.

Siffran är inte en fjärdedel

Den gamla texten uppgav minst en fjärdedel, med hänvisning till oberoende analysföretag som inte namngavs. Spelinspektionens egen mätning ger en annan bild.

Kanaliseringsgraden för hela den konkurrensutsatta marknaden var 84 procent under 2025. Det betyder att 16 procent av spelandet skedde utanför licenssystemet.

Trafikmätningen ger en lägre bild för casinodelen. Där stod licensierade sajter för 54 procent av besöken inom nätcasino, mot 92 procent inom vadhållning, vilket är en av anledningarna till att myndigheten redovisar ett genomsnitt.

Skillnaden mellan spelformerna är stor. Vadhållning landade på 96 procent medan nätcasino stannade på 81, vilket gör casinodelen till den största utmaningen för den reglerade marknaden.

Talet är ett genomsnitt av två metoder. Spelinspektionen kombinerar enkätsvar med trafikmätning, och myndigheten framhåller själv att exakta beräkningar är statistiskt svåra.

Den vanligaste orsaken är Spelpaus

Här ligger rapportens tyngsta uppgift. Den vanligaste anledningen till att spela utan svensk licens är att spelaren är avstängd via Spelpaus.

Det vänder på hela resonemanget i den gamla texten. Där beskrevs utflyttningen som ett fritt val för den som vill ha bättre erbjudanden, medan den största enskilda gruppen består av personer som aktivt bett om att bli stoppade.

Det är inte en marginell grupp. När den vanligaste orsaken till att lämna systemet är en självvald avstängning handlar frågan om personer i den mest utsatta situationen, inte om konsumenter som jämför erbjudanden.

Övriga skäl som anges är upplevt bättre vinstmöjligheter och spel som inte finns på den svenska marknaden. Bonusar och gränser nämns också, men de kommer efter avstängningen.

Det förklarar varför frågan är en spelansvarsfråga och inte en konsumentfråga. En sajt som marknadsför vägen förbi Spelpaus riktar sig, medvetet eller inte, i första hand till dem som redan sagt ifrån.

Vad allt fler betyder i siffror

Rubriken på den här sidan påstod en ökning. Kanaliseringsgraden var 85 procent 2024 och 84 procent 2025, vilket är en marginell förändring snarare än en trend.

Regeringens mål är minst 90 procent. Det målet sattes vid omregleringen 2019 och har aldrig nåtts, vilket är ett verkligt problem men ett annat än det sidan beskrev.

Sverige har i praktiken en tredelad marknad. Spelinspektionen beskriver den som en licensierad del, en olicensierad laglig och en olicensierad olaglig, vilket gör kanaliseringen svårare än i länder med en tvådelad marknad.

Ett mått rör sig däremot tydligt. Antalet nya avstängningar i Spelpaus har fallit tre år i rad, från 18 953 under 2023 till 16 306 under 2024 och 13 877 under 2025.

De två serierna bör läsas var för sig. Ett samband över tre år är en observation och inte ett fastställt orsakssamband, men båda pekar mot att skyddsverktygen når färre.

Listan som utelämnade priset

Den gamla sidan räknade upp fjorton fördelar med spel utanför systemet. En av punkterna var avsaknaden av insättningsgränser.

Att beskriva det som en fördel är sidans allvarligaste formulering. Insättningsgränsen är det verktyg som finns för att beslut fattade i stunden inte ska gå att verkställa i samma stund.

Formuleringen bär också en föreställning värd att bemöta. Att beskriva spelansvarsåtgärder som något som hindrar gemene man från att njuta bygger på att den som drabbas är någon annan.

Texten framställde dessutom regelverket som ett resultat av en bråkdel problemspelare. Ungefär fyra procent av befolkningen har någon grad av spelproblem, och omkring 130 000 anhöriga berörs.

Övriga punkter är i sak korrekta men ofullständiga. Cashback, reload, VIP-nivåer och turneringar finns utanför systemet, medan priset för dem inte stod någonstans i listan.

Skinbetting är den okända delen

En uppgift i rapporten saknas i nästan all bevakning. Skinbettingsajter stod för 42 procent av trafiken till olicensierade spelwebbplatser under 2025.

Skinbetting innebär att digitala föremål från datorspel används som insats. Det är den enskilt största kategorin i trafiken, större än både traditionella nätcasinon och kombinerade casino- och bettingsajter.

De sajterna ingår inte i huvudberäkningen. Eftersom de ofta erbjuder fler tjänster än spel räknas de utanför, vilket betyder att kanaliseringssiffran inte fångar hela bilden.

Det är också en fråga om ålder. Skinbetting knyter an till spelmiljöer där många deltagare är under arton, och den kopplingen saknas helt i diskussionen om casino utan svensk licens.

Vad det kostar dig

Spelpaus når inte utanför systemet, och insättningsgränserna är inte obligatoriska. Omsorgsplikten gäller inte, och en tvist prövas i utfärdandelandet i stället för av Allmänna reklamationsnämnden.

Sammantaget är det fyra skydd som faller bort på en gång. De ersätts inte av något motsvarande, eftersom tillsynsmyndigheten i utfärdandelandet reglerar sin egen marknad och inte förhållandet mellan dig och bolaget här.

Skatten tillkommer. En vinst från spel som kräver svensk licens men saknar den tas upp som inkomst av kapital med trettio procent på nettot, beräknat per anordnare och kalenderår.

Kontrollen tar under en minut. Sök på den exakta webbadressen i Spelinspektionens register över licenser och tillstånd och läs hela raden.

Behöver du ta en paus fungerar spelpaus.se hos samtliga licenshavare samtidigt, och Stödlinjen ger kostnadsfritt och anonymt stöd på 020-81 91 00 till både spelare och anhöriga. Skattereglerna beskrivs av Skatteverket.